Hjärnan degenererar långsamt och oförmärkt, det finns ingen effektiv medicinsk behandling

Degenerationen i hjärnan har ofta påbörjats långt innan man börjar känna några symptom eller minnesstörningar, kanske tio, upp till trettio år tidigare.

Hälsovården har ännu inte de verktyg eller metoder som behövs för att kunna spåra en  begynnande degeneration,  innan de faktiska minnesrubbningarna blir tydliga. Man kan alltså idag inte förutsäga vem av oss som löper risk att drabbas av minnessjukdom.(1)

När minnessjukdom väl är diagnosticerad så finns det idag inga befintliga, effektiva läkemedel för att bota den. En artikel på den finska Duodecims hälsobibliotek från 2018 visar att de läkemedel som finns inte kan hejda sjukdomens framskridande, men de kan, till en viss del, bromsa in förloppet. Läkemedel kan bara förlänga tiden ungefär ett år till dess man hamnar i dygnet-runt-vård. (2)

Men situationen är inte lika dyster som det kan låta, eftersom enligt följande information så går det att förebygga demens. Nyckelfaktorerna är blodkärlshälsan och levnadsvanorna.

Varför börjar hjärnan degenerera?

”Just nu upplever vi ett paradigmskifte i demensforskningen. Vi har börjat rikta in oss på sjukdomar i de mindre kärlen och på risken för sjukdomen hos 40 till 60-åringar.” konstaterar Francesca Fang-Liao, läkare och professor i farmakologi på Tennessee universitetet, där hon forskar i sambandet mellan hjärnans blodcirkulation och demens.(3)

Forskningen inom minnessjukdomar har länge studerat hur anhopning av skadlig amyloidplack och tau-protein i hjärnan skulle kunna förhindras. Dessa ackumuleringar upptäcks i synnerhet vid Alzheimers sjukdom, som är orsaken till 70 till 80 procent av alla demensfall. (3)

Däremot har blodkärlsorsakad demens, det vill säga vaskulär demens, ända tills idag syftat på sjukdomar relaterade till de större blodkärlen, vari en propp skulle leda till infarkt och minnesstörningar på samma gång. (4)

Det är först under de senaste åren som blicken har riktats på funktionsstörningar i de mindre mikrokärlen. Om mikrocirkulationen försvagas, så försvagas även nervcellernas tillgång till syre och näring samt avlägsnandet av slaggprodukter. Problem i mikrocirkulationen syns i magnetisk resonanstomografi (MR) som förändringar i vita hjärnsubstansen, som små fläckar. När det finns tillräckligt mycket av dem på ett visst område av hjärnan inverkar dessa på hjärnans informationsbehandlingsförmåga. Det är den typ av utveckling som man har kunnat ofta märka i samband med Alzheimers. (4)

Symptomen börjar märkas först efter ett eller fler decennier när blodflödesproblem har uppstått i tillräckligt många små blodkärl. Då har hjärnskadorna blivit så pass stora att man kan märka symptom av demens som uppfattnings- och minnesproblem. (4)

Varför försvagas hjärnans mikrocirkulation?

Blodflödet i de små kärlen är beroende av ett tunt muskellager som omringar de små arteriolerna och venolerna. Dessa muskler dras samman och utvidgas med en egen rytmisk rörelse. På detta sätt kan dessa blodkärl “pumpa” blodet vidare och gör det möjligt för blodet att nå ända fram till de allra minsta kärlen –  kapillärerna. Om denna sammandragnings- och avslappningsrytm i blodkärlsväggen, det vill säga vasomotion, är försvagad eller avvikande, kan tillförseln av blodet till kapillärerna bli försämrad eller till och med avta totalt. Då försvagas tillgången av syre och näring till hjärnans nervceller och om slaggprodukterna inte avlägsnas ordentligt kan cellerna inte längre fungera optimalt.

Även mikroblodkärl kan få en propp, då pratar man om mikroinfarkt, eller man kan också ha väldigt få mikrokärl.

En ny studie anknyter vasomotionen med hjärnans rening från amyloidplack

En helt ny studie från december 2019 kopplar ihop denna rytmiska vasomotion (kärlrörelse) med hjärnans rengöring från amyloidplack, som man finner i överskott i hjärnor hos patienter som lider av Alzheimers. Stimulering av vasomotionen  hos möss ökade både hastigheten av rengöringen och dess effektivitet. Hos de möss vars hjärnor redan hade ansamlingar av amyloidplack kunde man observera att blodkärlsväggarnas vasomotion hade blivit försvagad och därmed blev även hastigheten på rengöringen av cellens slaggprodukter långsammare. (5)

Fast studien är gjord på möss så bedömde forskarna att stimulering av vasomotionen skulle kunna hjälpa till att förebygga eller hämma ackumulering av amyloidplack och på det sättet även med fördel kunna behandla Alzheimers sjukdom hos människor.  (5)

”Vi kan för första gången visa att blodkärlens omfattande kontraherande och utvidgande rörelse = vasomotion, som sker spontant och med mycket låga frekvenser, är en viktig faktor i avlägsnandet av slaggprodukter från hjärnan”, säger läkaren och främsta författaren av studien Susanne van Veluw, en forskare på Massachusetts General Hospitals neurologiska avdelning. (5)

Blodkärlshälsan är nyckeln till att förebygga och vårda minnessjukdomar

”Våra fynd belyser vikten av rollen av blodkärlsnätverket i Alzheimer-sjukdomens patofysiologi. Om vi inriktar våra vårdstrategier på att förbättra blodkärlshälsan och därmed även en mer effektiv rening av hjärnan från amyloidplack, då kan vi möjligtvis i framtiden förebygga eller fördröja utbrytningen av Alzheimers sjukdom”, uppskattar van Veluw.(5)

Professor Timo Strandberg vill göra oss uppmärksamma på att om man vårdar blodkärlen kan man hålla hela kroppen i bättre skick. Demens och andra ålderdomssjukdomar, som ålderbetingad svaghet (det vill säga gerasteni), fall-olyckor och frakturer p g a osteoporos, kronisk smärta och inkontinens kan förebyggas samtidigt som man förebygger hjärt- och kärlsjukdomar. (4)

BEMER-terapi förbättrar en försvagad mikrocirkulation effektivt

Det finns inget läkemedel för en försvagad vasomotion , men den kan stimuleras med fysikalisk vaskulär terapi. Den behandlingen inverkar direkt på det tidigare beskrivna problemområdet i mikrocirkulationen: dvs sammandragnings- och avslappningsrörelsen, vasomotionen, av musklerna i de mindre arteriolernas kärlväggar, när denna rörelse är försvagad. Enligt mätningar kan denna vasomotion förbättras med hjälp av BEMER-terapin till en maximal ökning av 27 %, som i sin tur kan ge 29 % bättre fördelning av blodet i kapillära nätverket och även bättre upptagning av syre i vävnaden. Dessa resultat är maximala värden efter trettio dagars behandling. (6)

Nuförtiden vet man att en försvagad mikrocirkulation har anknytning till uppkomsten av demens och även till flera andra kroniska sjukdomar, som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och högt blodtryck (7,8).

Det lönar sig alltså att ha BEMER-terapin i åtanke och ansluta sig till andra nöjda användare, i synnerhet om man är intresserad av att åldras i så bra form och med så piggt sinne som möjligt! Desto tidigare man börjar, desto bättre, men det är förstås aldrig för sent att börja.

BEMER® är en medicinteknisk apparatur kategoriserad som vaskulär terapi som fysikalisk stimulerar och aktiverar ett nedsatt/stört blodflöde hos små blodkärl. Denna behandlingsform stödjer och återställer tillförsel av syre och näringsämnen till vävnadsceller samt bortforsling av restprodukter från cellernas ämnesomsättning. Detta medför att vävnader som hud, muskler, ben och inre organ ges bättre förutsättning att fungera, regenerera och återhämta sig.

Terapins medicinska insats syftar inte till att eliminera ett specifikt symptom eller bota viss sjukdom utan fungerar mer utbrett genom att mikrocirkulationen stöds, vilket innebär att kroppen bättre kan reparera sina egna funktioner. Kroppens naturliga funktioner stöds och får hjälp att fungera mer optimalt som den naturligt har förutsättning för.

Artikeln bygger på intervjupersonens egna erfarenheter, som inte kan generaliseras. Konsekvenser och nyttan av en bättre fungerande mikrocirkulation är individuell och beroende på kroppens situation.

Källor:

1. Repo P. 10.7.2019. Alzheimerista odotetaan ilmaston­muutokseen verrattavaa ongelmaa: ”Huolissaan kannattaa olla vain niiden, joilla on aivot ja jotka haluavat elää pitkään”. Helsingin Sanomat.
2.  Juva K. 30.7.2018. Alzheimerin tauti. Lääkärikirja Duodecim. Terveyskirjasto.
3. Beyond Plaques and Tangles: The Link Between Vascular Disease and Dementia. Being Patient. 4.10.2017.
4. Kytömäki M. 2019. Hyvä sydän pitää kehon terveenä ja toimintakykyisenä. Sydänliitto. Sydän.fi. 15.2.2019.
5. Rees Victoria. 4.12.2019. Vasomotion revealed as potential strategy to treat Alzheimer’s. Drug Targer Review.
6. Klopp R., Niemer W., Schulz J. 2013. Effects of physical stimulation of spontaneous arteriolar vasomotion in patients of various ages undergoing rehabilitation. J Complement Integr Med. 2013; 10 (Suppl): S13-S19.
7. Gutterman D. ym. 2016. The Human Microcirculation, Regulation of Flow and Beyond. Circ Res. 2016; 118: 157-172. doi: 10.1161/CIRCRESAHA.115.305364.
8. Bosetti F. ym. 2016. ”Small Blood Vessels: Big Health Problems?”: Scientific Recommendations of the National Institutes of Health Workshop. J Am Heart Assoc. 2016;5:e004389; 4.11.2016; doi

https://sverige.bemergroup.com