Har du någonsin suttit på ett möte eller i ett flygplan bredvid någon som hela tiden rör på benen och verkar rastlös och plågad? Eller är du kanske personen som hela tiden ska vippa på benen? Irriterande för en åskådare men för den drabbade är det väldigt obekvämt!

Orsaken är förmodligen det som kallas för restless-legs-syndrom, eller rastlösa ben, som är ett syndrom som kan hålla i sig i flera dagar och särskilt drabbar den som de problemen på nätterna. Enligt en rapport gjord av The European Brain Council så utgör restless-leg-syndromet (Restless Legs Syndrome = RLS, numera även kallad Willis-Ekbom disease) en tung belastning på Europas olika hälsovårdssystem. Diagnostiseringen och behandlingen av RLS har mycket långa väntetider och brister och detta gör att syndromet är utgiftsmässigt en av Europas mest kostsamma neurologiska sjukdomar.

RLS är en allvarlig neurologisk sjukdom som har en hög förekomst i befolkningen –  så mycket som 15 % av de som  är över 40 år och lider av sömnlöshet sägs orsaken bero på rastlösa ben. Detta orsakar onödigt lidande för patienter och betydelsefulla kostnader för den som lider av symptomen, för sjukvården samt hela samhället.

Alla som lider av RLS vet att det är ingen bagatell, det är ett symptom som, mer eller mindre, dag- eller nattid, plågar den drabbade. Utomstående förundrar sig ofta varför det tjafsas så mycket om det – det är väl inte så farligt om man måste röra på benen nu och då, kan de tycka. Men symptomen kan vara väldigt plågsamma, i synnerhet när man lider av dem på natten, eftersom de kan leda till trötthet efter sömnbrist, som i sin tur är ett stort hinder för att kunna fokusera eller prestera nästa dag.

Symptomen

Det sägs att man har RLS om man får symptom minst tre gånger i veckan i en period av minst tre månader. RLS förorsakar en obehaglig smärta: stickande, krypande, brännande eller andra obekväma förnimmelser i lår, vader eller fötter.

Symptomen känns i synnerhet på kvällarna och nätterna. De är också speciellt störande när man måste sitta still när man är trött, till exempel på ett möte, på tåget eller i ett flygplan. Symptomen är även väldigt individuella i sitt uttryck, styrka och varaktighet och vissa människor kan även ha dem i händerna eller i övriga kroppen. De besvärliga symptomen tvingar en att stå upp och röra på sina armar och ben.

Det finns många orsaker i bakgrunden

Det finns fortlöpande forskning om RLS. Man misstänker att det är frågan om en neuro­lo­gisk sjukdom som skulle vara kopplad till en rubbning i dopaminämnesomsättningen i det centrala nervsystemet. Sannolikheten för att ha syndromet ökar med ärftlighetsanlag, om man är kvinna, har järnbrist, svår kronisk njursjukdom, diabetes, reumatiska besvär, nedsatt funktion av sköldkörteln, eller fibromyalgi.

Även vissa läkemedel (trecykliska antidepressiva läkemedel, sero­to­ninåterupptagshämmare och betablockerare), kaffe och alkohol kan öka på symptomen. Trots detta så är över hälften av patienter med symptom utan några av dessa förutbestämda faktorer eller sjukdomar.

Man har även upptäckt hänvisningar om att genetiska faktorer kan inverka på syndromets förekomst. Forskningen har sett att gener som påvisar att människor som är släkt med varandra kan insjukna i syndromet.

Än så länge har man inte kunnat definitivt fastställa hur sjukdomen uppstår.

Är orsaken trots allt syrebrist i benen?

Till skillnad från tidigare information om RLS så kan dess orsak ligga i en försvagad syreupptagning i benen. En avhandling, publicerad 2015 av ingenjör Aa­ro Sal­minen på Tammerfors universitet, uppvisar att patienter som lider av restless legs lider av syrebrist i benen.

I allmänhet har man trott att RLS uppstår i hjärnan. Sal­minens avhandling utmanar denna synpunkt genom att påvisa att patienter som lider av restless legs har lägre syrehalter i blodet i sina ben än friska kontrollpersoner.

Under studierna kunde man korrigera syrehalten i benen till normal nivå genom att använda ett läkemedel ämnat för att behandla RLS. Resultaten av Sal­minens avhandling öppnar upp kanaler för att förstå RLS bättre och för att utveckla nya behandlingsformer.

Behandlingsformer för att lindra symptomen

Sätten att lindra symptomen är väldigt individuella. Den största delen av behandlingsmetoderna satsar på att förbättra den perifera blodcirkulationen, som hjälper till att hålla de nedre extremiteter jämnvarma. Massage och avsvalkning lindrar symptomen en liten stund, värme kan till och med försvåra dem. Vissa kan få kortsiktig hjälp genom att duscha av benen eller av fotbad, andra mår bättre av bära varma och rymliga strumpor eller leggings på nätterna och återigen andra hjälps av att simma i vak eller av lätt motion under dagen och kvällen. En lugn, behaglig sovrumsatmosfär och lätt svalhet i rummet hjälper till att somna fint.

Kosttillskott (folsyra, E-vi­ta­min, mag­nesium och järn) sägs också ha lindrande effekt på symptomen. Behandlingseffekten av dessa är mycket individuellt och man har inte fått tydlig bevis om dessa i större studier.

Symptomen kan lindras med läkemedel som har en inverkan på det centrala nervsystemet, som till exempel Parkin­son mediciner. Starka smärtor kan lindras med smärtstillande läkemedel. Läkemedel ämnade för inflammatoriska smärtor och muskelkramp fungerar inte. Vid järnbrist kan järntillskott lindra symptom och detta kan också ha ett samband med syresättningen av benen genom hemoglobinet och sedan genom en förbättring av blodets syretransporteringspotential. Man har även testat akupunktur, men det finns ännu otillräckligt med bevis om fördelarna av denna behandling.

Vissa människor som lider av svåra och långvariga smärtor får inte en tillräcklig respons från behandling med läkemedel. Ibland använder de sig av extrema åtgärder som att orsaka någon annan typ av stark smärta åt sig som de upplever är lättare att stå ut med.

Goda erfarenheter med BEMER-terapi

Erfarenheterna med användning av fysikalisk vaskulär BEMER-terapi i samband med restless-legs-syndrom har gett väldigt positiva resultat. De flesta patienter som har en regelbunden, daglig användning av terapin har kunnat hålla sina symptom borta. Symptomen har dock återuppstått igen så småningom under uppehållsperioder i behandlingen.

Resultatet är även logisk och trovärdig eftersom BEMER-terapin förbättrar kroppens försvagade mikroblodcirkulation och därmed försörjningen av syre till vävnadscellerna, även i benen förstås. När man slutar upp med terapin så återgår den försvagade mikrocirkulationen steg för steg tillbaka till dess ursprungliga tillstånd och då minskar syresättningen av benen och återkomsten av symptomen är en logisk följd av detta.

Det lönar sig, med andra ord, att prova på BEMER-terapi för RLS. Det är en säker, läkemedelsfri terapiform och den är mycket effektiv. Dessutom så stödjer den samtidigt den allmänna hälsan och en god livskvalitet genom en ansenligt förbättrad mikrocirkulation. 

Källor:

  1. Restless legs syndrome. NHS. 6.8.2018.
  2. Saarelma S. Levottomat jalat -oireyhtymä. Terveyskirjasto. Lääkärikirja Duodecim. Julkaistu 12.5.2020.
  3. Salminen A. Perip­heral hy­poxia and auto­nomic res­ponses in rest­less legs synd­rome. 2015.
  4. Levottomat Jalat – Restless Legs ry. Tunnis­tatko sairau­tesi – Levot­tomat ja­lat?
  5. Bohn W., Hess L., Burger R. The effects of the ”physical BEMER® vascular therapy”, a method for the physical stimulation of the vasomotion of precapillary microvessels in case of impaired microcirculation, on sleep, pain and quality of life of patients with different clinical pictures on the basis of three scientifically validated scales. J Complement Integr Med. 2013;10(Suppl):S5-12. 

Skriven av Riitta Hassinen, sjuksköterska och magister i hälsovetenskap.

https://sverige.bemergroup.com

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *